longtronggong

Ett av de längre..

Antar att ni märkt precis som vi att vi inte uppdaterar bloggen så värst flitigt. Detta på grund av att vi inte orkar lägga tid på det. De stackars kilobyte man lyckas få iväg över detta internet lägger man hellre på att chatta med vänner och ta reda på hur livet är i Skövde. För självklart finns det saker man saknar. Men nu ska jag  försöka skriva ett längre inlägg som sumerar vår resa hittills. Inte bara för att informera er hur allt är utan också för min skull så jag ska ha något mer än foton  från min resa. Något man kan läsa och minnas. Just därför kanske inlägget blir lite väl långt och något kanske blir upprepat från tidigare inlägg men tvingar ingen att läsa.

17 timmar i buss och vägarna blir bara sämre och sämre. Dom var riktigt bra i Malaysia, men rätt kassa i Thailand och nu är de bedrövligt dåliga. Större risk att få möte med en ko på dessa lervägar än med en bil. Detta märkte vi när vår buss tvärnitade och vi stod bara ett par meter ifrån en annan buss som hade försökt köra om en lastbil i en skymd kurva. Omkörningen var helt idiotisk på en normal väg men antagligen så brukar såna omkörningar funka alldeles utmärkt här.

I och för sig så var vi bara i Kuala Lumpur och Langkawi när vi var i Malaysia. Kuala Lumpur är ju miljonstad men Langkawi är ju typ gotland. Där hade dom vägar som kan liknas med den mellan Axvall och Skara. Ungefär så lång var också Langkawi.

Även fast det går väldigt långsamt frammåt så är utsikten från fönstret rätt häftigt ändå. Massor av höga limstensberg breder ut sig längs med vägen och skapar en riktigt vacker idyll. Längs med vägen kommer stråk med hus. De ligger där utan egentlig anledning, finns inga fabriker, affärer eller liknande, bortsätt från ett livsmedelsstånd lite här och där, så man undrar vad folk sysslar med på dagarna. Får svaret av 2 stycken män i 30 års åldern. Genom fönstret ser jag att  dom spelar Boule. Laos är ett riktigt fattigt land. För att sätta siffror på det så har jag hört att dom har ungefär 1 % av Sveriges BNP. Det märks också. Vart tredje hus på landsbyggden är en riktig koja. På träpolar, flätade väggar och torkade palmblad till tak.

Framme i Vang Vien ser det självklart annorlunda ut. En stad som lever på Backpackers som kommer hit för tubing. Man åker uppströms och lägger sig i ett tracktordäck och flyter längs med floden. Man stannar på olika barer och dricker. Mer än så vet jag egentligen inte men kan ju berätta mer om det efter jag prövat på de imorgon.

För att börja sumera resan så kan vi ju börja från första steget. Snöstorm. Ingen dålig heller. Inte så att man saknar snön de minsta. I vilket fall som helst kom man iväg från landvätter där vi landade i Tyskland. Där hamnade vi på en betydlig större flygplats mot landvätter. Dock skulle nästa mellanlanding slå denna stort. Abu Dabi var riktigt coolt och då var vi ändå bara på flygplatsen. Det var en kvarts promenad till vår gate. Allt var stort och riktigt imponerande.

Framme i Malaysia så stannade vi en natt i Kuala Lumpur. Vi hade ju noll koll eftersom alla hade mest läst på om vita sandstränder och dylikt. Vi hade i alla fall turen att hamna precis bredvid Chinatown vilket var ett av marknadsställena om man kan kalla det de. Dagen efter gjorde vi KLs större turistattraktioner och sen när vi lämnade landet på kvällen kännde vi oss väldigt nöjda.

Flyget på kvällen tog oss till Langkawi där vi tog en riktig semester. Billig öl, fin strand och skön stämning är väll det viktigaste man kan ta med sig från den ön. Vi hyrde vespa på ön vilket var ruggigt roligt. Nyström hade ju en incident med sin cykel men annars kan det rekomenderas starkt.

Började med att tanka full tank. 30 kr. Sen körde vi ön runt och såg sevärdheter. Slutade med halv tank och kände oss blåsta på 7.5 riggnits.

Efter en riktigt lugn start på semestern så åkte vi mot Thailand där vi hört mycket gott om Phiphi island. Detta stämde också väldigt bra. Riktigt fina stränder, fantastisk idyll, bra party och riktigt coolt att det inte ens fanns vägar på den lilla ön. Dock kunde julafton på phiphi förväxlas med beachparty på tylösand. Bortsett från de lågavlönade Thailändarna i baren var det ruggigt mycket svenskar.

Juldagen hade vi ju oturen att vi inte fick uppleva. Jag och dutten tömde fullständigt magen och mådde riktigt skit. Nyström och Carlen gjorde varsit besök på toaletten också men det berodde nog mest på bakfylla än dålig mat som vi tror jag och dutten var drabbade av.

Efter detta så hade vi ytterliggare några härliga dagar på phiphi innan vi kände vi behövde miljlöombyte. Fullmoonparty på Nyår känndes rätt populärt men vi har inte bokat ett skit på denna resan. Hittills har vi bokat resor dagen innan endast. Åker till ställena utan bokade hotell och strögar runt tills vi är nöjda och trötta i princip. Efter det tar vi första bästa.

Så då kändes FMP rätt avlägset då vi inte hade bokat boende och hela turist thailand var påväg dit. Sen var magarna på två av oss fortfarande rätt möra så vi tänkte att Ko Tao skulle bli lagom drag för vår del. Så dit åkte vi.

Ko tao som är grannö med Ko Phangan, som FMP är på, är känt för sin dykning och sina billiga dykutbildningar. Det var anledningen till att vi åkte dit också. Så vi tänkte att vi skulle ta en lugn dag eller två + nyårs firande och sen börja vår utbildning. Sagt och gjort. Dykutbildningen började i poolen vilket inte var så värst upphetsande. Men de 4 dyken som ingick var riktigt coola. Dock sämre än dykningen i egypten som jag gjorde för 2 månader sen.

Det bör nämnas hur otur vi hade med dykningen också. Vi började vår dykutbildning 2 jan, var klar 4e. 5e bestämde vi oss för att göra ett dyk ytterliggare. Detta skulle bli djupare och vi skulle åka till ett ställe där dom hade sett valhaj 2a och 3e jan. Bara 2 dagar innan. När vi skulle åka dit var det riktigt dåligt väder. Ös regn. Vädret rörde om vattnet ordentligt och sikten när man gick ner under 10 meter var riktigt dålig. Vi var iaf nere och vände på 30 meter och sen hade ett coolt dyk där vi såg större fiskar än tidigare.  På vägen tillbaka fick vi åter ett bevis på min och duttens mindre stabila magar. Vädret var fortfarande ostadigt och det var stadig sjö. Relingen på båten har sett bättre dagar så att säga.

Efter detta så åkte vi till Ko phangan. VI tänkte att ön kan inte vara så dålig när det inte är full moon party. Vi visste inte riktigt vart vi skulle så vi åkte dit där de var full moon party i vanliga fall. Stort misstag. Riktigt öde och det dåliga vädret gjorde detta till ett riktigt bottennapp. VI åkte dagen efter.

Bangkok var nästa destination och där hade vi bestämt oss för att spendera ett antal nätter för vi har hört om att det fanns mycket saker att göra. Det var inget misstag. Marknad, ormshow, tempel, ännu större marknad, bio och enormt shoppingställe var det vi hann med under 4 dagar.  Marknaden av den större storleken var enorm. Man tappade orienteringen fullständigt. Gick i 5 minuter och såg bara djur var man än kollade. Massvis av söta valpar, fåglar, gifitiga ormar, allt man kan tänka sig. Sen kom man till nästa avdelning. Växter, en hel lång gata med stånd med bara blommor och andra växter.  Markanden var helt enorm och för att citera Lonely Planet ”the mother of all markets”.

Det stora shoppingcentret hette Siam Pragon. Det kan nog bäst liknas med Harrods i London. Ett riktigt överklass ställe där den vanlige asiaten inte har mycket att handla. Riktigt imponerade bygge som kanske skulle platsa som ett mediokert köpcenter i Abu Dabi kan jag tänka mig. I vilket fall som helst så såg vi även på bio där på kvällen. Kvällen efter var en av de häftigare enligt mig. Vi såg solnedgången från Baiyoke Tower. Thailands högsta byggnad samtidigt som vi satt där och drack en öl eller två. Detta vill jag rekomendera starkt att man tar sig tid till om man har nöjet att resa till Bangkok.

Det är resan hittills och jag ångrar inte en sekund att jag drog. Ressällskapet är kanoners och man har mycket nya erfarenheter och upplevelser i baggaget.  Dock kommer jag väll komma hem med en 7 årings engelska kunskaper och en 3 årings kunskaper inom ordbyggnad. Thailändarna är irriterande dåliga på engelska. Man säger: Noodles. Coke.  Pekar på menyn och ändå tar det en sekund eller två innan det klickar. Jag kompenserar upp denna nedgång i språket med att jag läser mer böcker än jag gjort under hela min gymnasietid. Skönlitterärt räknat i alla fall. Man har ju endel fritid över. På nått känns det som det bästa man kunde gjort var att resa bort. Man får ett perspektiv på allting. Får tid att fundera över vad man vill och när man vill det. Jag var riktigt förrvirrad med högskola, resor, jobb. Men när man kommit iväg från Skövde fått tid till att tänka igenom livet så kommer man faktiskt fram till saker. Att Skövde inte är hela världen. Saknar inte staden ett dugg. Dock personerna i den.   Även att kunna träna då jag inte tagit ett löpsteg sen november. Sen svensk mat givetvis. Svensk mat diskuteras alltid då vi är extra hungriga vilket inte hjälper direkt men det har blivit en vana.

Detta sammanfattar vår 37 dagars resa hittills och jag får väll försöka skriva ihop något om det kommande också.

Ricard